gropen och ödet
jag älskar dig. det är så lätt.
din kropp, din själ, din lust, ditt sätt.
jag kunde aldrig, aldrig tro
har låtit drömmarna bero.
men ödet ville se oss två ihop
och lät oss gräva samma grop
med ord som spadar, lust som mål
vi grävde grop och andra hål
så vackert, rikt och underbart
ej som vi tänkt, helt klart, helt klart
nu står vi där och ser ej över
kanten skymmer. men här finns allt vi behöver.
Kommentarer
Trackback
