Läppar
Tanken på Hennes läppar väckte mig. Den hetta som bor där innanför. Sensationen av just den. Hur den smälter samman med min egen på vägen in mellan dessa läppar. Känslan av att viktlöst segla på en ocean av åtrå, lidelse och hetta med rötter som tränger djupt, djupt ner i sinnet, hjärtat och själen. Med en samklang och en trygghet likt varma berghällar mot vilken de lekfulla vågorna kan härja och retas. När jag tar henne - när hon tar emot mig - är det som att vistas på vågens topp i ett enda utdraget ögonblick. När krusning på krusning, med olika djup och eggande friktion för oss vidare upp genom vågens lustfyllda massa för att när toppen krönts av det intensivt bubblande, kittlande, fräsande i klimax spola upp oss på land. På varma klippor, värmda av oss. Dovt dånande av havets lekfullhet.
