doublifer

jag älskar dig. det är så lätt.

din kropp, din själ, din lust, ditt sätt.

jag kunde aldrig, aldrig tro

har låtit drömmarna bero.

men ödet ville se oss två ihop

och lät oss gräva samma grop

med ord som spadar, lust som mål

vi grävde grop och andra hål

så vackert, rikt och underbart

ej som vi tänkt, helt klart, helt klart

nu står vi där och ser ej över

kanten skymmer. men här finns allt vi behöver.

släng alla ramar på ett bål

tänd på och skrik ett frihetsvrål

det är på tiden du är sann

när du den rätta själen fann

som älskar dig just som du är

som inte ser några besvär

när din natur får härja fritt

och hon är troget sinnet sitt

så enkelt livet kunde bli

när man med henne gjordes fri

omvägar. sprugna ur genvägar. uppskjutanden.
lämnade ohanterade att komplicera sig själva.

hårdare och hårdare.

tillsynes oupplösliga. kvävande. upphävande av livslust.

men ändå - bränslet i vilken den lilla, lilla lågan kan börja brinna.

den som först känns avgrundsdjup, outhärdligt smärtande och som du gör allt för att släcka.

men som obevekligen kommer att växa, bära dig igenom och hålla ditt hjärta frostfritt på vandringen.

till en början stickande värme. blir behagligare efter vägen. som du lär dig att älska.

som när det är över håller dig sällskap.

och lyser upp. kanske visar vägen till andra vars eld kan komma att brinna för dig.

finns den inte där samtidigt?

lyckan och insikten av gången olycklighet?

blottar inte tillfredsställelsen också tidigare otillfredsställelse?

som skrattet efter sorgen

som värmen då smärtan gått över

som luften efter regnet?

Regissören Suzanne Osten har under en intervju beskrivit vad det är som driver henne i sitt skapande. Hon säger sig vilja belysa fenomenet Rättvisa.

Rättvisa, något som människan själv hittat på helt och hållet. Det finns inget i naturen som motsvarar just rättvisa. Det unikt mänskliga kanske man kan säga.

Rättvisan - en oerhört stor och vacker tanke. Utopisk, naturligtvis, som alla tankar av det slaget. Men oftast använd som skena under ett särintresses framfart.

Lyssna det frustrerade barnet. Först kommer "jag vill". Efter en stund kommer ett konstanterande "orättvist". Du hör det oftare än du tror.